Mess!

Jag önksar att jag var super bra på att beskriva känslor och kärlek. Om jag var det skulle jag skriva fina inlägg varje dag. Om just kärlek.

Men nu är jag inte det. Och mina inlägg är verkligen inte fina och sammanhängande. Hela denna blogg är en enda mess. Det är okej, den speglar ju mig. En enda mess. Jag har alltid egentligen varit stökig, speciellt med kläder som alltid hamnar på en fåtölj eller stol. Ibland även på golvet. Mamma blir lika besviken varje gång hon ser nystrukna kläder liggandes där dom inte ska vara. Och jag förstår henne. Men å andra sidan finns det saker som jag inte klarar av att ha i oordning. Som smycken till exempel. Jag har stenkoll på mina smycken och jag vet inte att jag har tappat bort något någon gång. Min kära syster har tappat ett örhänge eller två, halsband har blivit tappade eller gått sönder av vänner men det har alltid blivit ersatt. Nu efter att jag har kommit tillbaka till Baltimore från Annapolis så har jag inte packat upp smycken som jag hade med mig dit och jag har så dåligt samvete för att dom ligget ihopknölade i någon neccessär. (Det måste jag genast göra något åt) OCh juste, min säng, den måste alltid vara bäddad så att ingen annan sitter i mina lakan och stinker ner. Under mitt år i USA har jag verkligen märkt vilken hemsk lite lortgris jag är (den hemska sanningen) när det kommer till städning och ordning.. Jag skäms över mig själv! Jag vet att jag har skrivit om det här förut och jag har sagt att jag ska ta tag i det men det händer liksom inte. Jag har noll ork och det känns som bortkastad tid för att jag vet om jag städar så kommer det inte hålla mer en kanske tre dagar max och sedan ger jag upp igen. Nu är klockan nio och jag ska försöka att städa iordning lite innan jag går och lägger  mig. Önska mig lycka till!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback